Handhållen Ljusmätare

”Behöver man en handhållen ljusmätare?”.

Det är en fråga som vi då och då får höra från fotografer som bedömer sina bilder med hjälp av kamerans bildskärm i kombination med histogrammet. För att svara på frågan måste vi först titta på skillnaden mellan digital och analog fotografering. I grunden är det egentligen bara en sak som skiljer, tidigare så användes film som inspelningsmedium, idag sker registreringen digitalt via en sensorplatta. Fram till den punkt då exponeringen sker gäller samma regler och procedurer som alltid. Komposition av bild, optiska lagar, exponering m.m. är desamma oavsett om man fotografera med analog- eller digital-kamera

Inbyggd ljusmätare

Alla moderna kameror mäter det reflekterande ljuset, d.v.s. det ljus som motivet reflekterar in i objektivet. Många kameramodeller kan variera sättet att mäta det reflekterande ljuset, t.ex. centrumvägd-, spot- eller matrix-ljusmätning. Tack vare denna möjlighet kan korrekt exponering ske i många fall men långt ifrån alla.

Kamerans display

Ibland används kamerans display som referens vid ljusmätning/ljussättning. I de flesta fall är det direkt olämpligt eftersom kameradisplayen inte är kalibrerad i färg eller ljushet vilket gör att endast kraftiga avvikelser kan utläsas. När bilden därefter betraktas i en kalibrerad bildskärm kan den avvika stort från den tänkta bilden.

Histogram i kamera

Som extra hjälp kan kamerans histogram användas vid bedömning av exponering men eftersom histogrammet endast återger tonskillnaderna över hela bildytan måste fotografen vara mycket erfaren för att kunna tolka informationen. Histogrammet kommer variera stort beroende på ljussättning och hur stor del av bildytan motivet fyller.

Efterjustering i dator

Att efterbehandla en bild i dator är tidskrävande och om delar av bilden saknar information p.g.a. över/underexponering är detta omöjligt att efterskapa. Utökas ett litet tonomfång blir resultatet ”hackigt” med ojämn tonkurva.

Handhållen exponeringsmätare

Grunden till en välexponerad bild ligger i exakt ljusmätning i alla miljöer. En kamera som mäter det reflekterande ljuset utgår från att motivet reflekterar 18% av ljuset (likt ett gråkort) vilket sällan är fallet.
En handhållen ljusmätare har oftast två mätmetoder, reflekterande samt direkt mot ljuskälla. Vid reflekterande ljusmätning kan samma problem uppstå som med den inbyggda mätaren men tack vare möjligheten att mäta ljuset direkt mot ljuskällan, via ljusmätarens diffusor, kan korrekt exponeringsvärde mätas upp oavsett motivets färg och reflektionsgrad. Skillnaden mellan reflekterande och direkt ljusmätning framgår tydligast vid bild med stora kontraster och huvudmotiv som är mörka eller ljusa.

Gossen_BilKamera

Mätning reflekterande ljus - Kamera

Gossen_BilExpo

Mätning infallande ljus - Handhållen exponeringsmätare

Bildexemplet visar skillnaden i bildresultat när man mäter det reflekterande ljuset med hjälp av kamerans inbyggda exponeringsmätare samt när man mäter det infallande ljuset (mätning mot ljuskällan) med en handhållen exponeringsmätare.
Kameran utgår från att den vita bilen reflekterar 18% av ljuset vilket gör att exponering blir fel. Samma sak händer då bilen är svart, kameran utgår från att den reflekterar 18% och slutresultatet blir överexponerat.

Ljuset avtar med kvadraten av avståndet

Ljuset avtar ju längre bort man kommer från ljuskällan och med en handhållen ljusmätare kan detta enkelt mätas upp. Är motivet nära ljuskällan sker ljusbortfallet snabbt bakom motivet och tack vare mätning av det infallande ljuset (direkt mot ljuskälla) kan ljusintensiteten avläsas på olika avstånd. Genom att visa det uppmätta ljusvärdet i EV (Exposure Value) är det enkelt att se hur många bländarsteg som skiljer mellan motiv och olika platser/avstånd i bakgrunden.

Mätning av blixtljus

Många handhållna exponeringsmätare kan både mäta befintligt ljus och blixtljus, vilket är en omöjlig kombination för inbyggda ljusmätare. Dessutom kan ljusmätaren ofta visa förhållandet mellan blixtljus och omgivande ljus, en mycket användbar funktion.
Vid fotografering med flera studioblixt kan det visuella budskapet varieras med hjälp av ljussättningen och kontrasten mellan huvudljus, fyllnadsljus, kantljus och bakgrundsljus. Med hjälp av exponeringsmätaren kan varje ljuskälla mätas individuellt och justeras tills önskat resultat uppnås.
Som regel mäts alltid huvudljuset först och värdet används som referens när övriga ljuskällor mäts upp och regleras. Tips är att använda visning av EV-tal på ljusmätaren för att snabbt se skillnaden i bländarsteg mellan de olika ljuskällorna.

Huvudljus

  • Ställ kamera och mätare på samma ISO-tal och samma blixtsynktid
  • Välj en bländare på kamera anpassad efter motiv, i detta fall f8
  • Mät upp huvudljuset med en handhållen exponeringsmätare och justera blixtstyrkan tills mätaren visar f8. Huvudljuset är sedan referensen vid inställning av övriga ljuskällor

Fyllnadsljus

  • Vid ljussättning med låg kontrast mellan huvudljus-fyllnadsljus, ställ in blixten på - 1 EV i förhållande till referensblixten
  • Vid standard ljussättning, ställ in blixten på - 2 EV i förhållande till referensblixten
  • Vid ljussättning med hög kontrast mellan huvudljus-fyllnadsljus, ställ in blixten på - 2 EV i förhållande till referensblixten

Kantljus

  • + 0,5 — + 1 EV i förhållande till referensljuset

Bakgrundsljus

  • Inställningen av ljusstyrka beror på önskad effekt
  • För helt vit bakgrund utan risk för överstrålning i motiv, ställ uteffekten till + 1 EV i förhållande till referensljus

Mätning av kontrast i motiv

Vid mätning av befintligt ljus kan kontrastskillnaden i motivet enkelt mätas upp genom att mätknappen hålls nedtryckt samtidigt som mätaren förflyttas över hela det tänkta motivet. Resultatet visas därefter på ljusmätarens display med högsta-lägsta uppmätta bländartal eller EV-värde.

Bedömning av bildens tonomfång med hjälp av zonsystemet

Genom att använda zonsystemet kan bildens slutresultat bedömas innan exponering. Med hjälp av ett 11-stegs zonsystem kan man utvärdera ljusförhållandena i motivet och säkerställa att nyanser i högdager och lågdager återges korrekt. Utgå från att huvudmotivet motsvarar 18% reflektion, zon V, och därefter kan olika delar i bilden individuellt mätas upp, med utgångspunkt från huvudmotiv, och tonomfånget fastställas.

Slutsats

Genom frekvent användning av handhållen exponeringsmätare kommer fotografen intuitivt lära känna och förstå relationen mellan ISO-känslighet, slutartid och bländarvärde samt eventuella filter- och korrektionsfaktorer. Denna kunskap skapar förutsättningar till att skapa ett perfekt exponeringsresultat.

Fördelar

  • Korrekt exponering i alla miljöer och för alla motiv
  • Genväg till rätt slutresultat utan en massa tidskrävande trial-and-error
  • Mätning av både blixtljus och befintligt ljus, indirekt eller direkt
  • Enkelt att upprepa samma resultat från tillfälle till tillfälle
  • Genom att mäta ljuset innan exponering, kan full uppmärksamhet riktas till motivet under själva fotograferingen. Inga alternativa exponeringar krävs.
  • Efterarbetet i dator kan minskas och tid sparas.

 

Hoppas denna artikel hjälpt dig ge svar på frågan vi ställde initialt, "Behöver man en handhållen ljusmätare?"
Man kan jobba utan lös exponeringsmätare men det verkar ologiskt och irrationellt eftersom en handhållen ljusmätare spar tid, ger facit till rätt exponering innan bilden fotograferas samt ger dig  professionell säkerhet mot kund och modell!